2011/05/18

Hiphop - förtryckande, eller utrymme för samhällskritik?

Hiphop är ett omdiskuterat ämne när det kommer till könsnormer och jämställdhet. Från början var hiphop ett sätt för samhällets små människor att göra sig hörda, att kritisera samhället. Men hiphopen har utvecklats till något helt annat, nämligen en rörelse full av det man en gång ville stå upp emot - förtrycket.

Hiphopen sätter in flera grupper av människor i snäva fack. Män, kvinnor, bögar, svarta, vita. Det finns uttalat rätt ut i många texter som spelas på mtv/radion/överallt.
Inom hiphopen pratas det om någon form av hypermaskulinitet, - män är bara män om de beter sig och uttrycker sig på ett visst sätt. Männen ska vara hårda, våldsbenägna, ha kontroll (över sina kvinnor) och en massa pengar. En man får under några omständigheter inte visa sig svag. När en rappare i en video fällde en tår blev denna kallad "bitch ass nigga" av 50 cent under en stor gala, som nervärderade artisten och tyckte att rapparen var otroligt töntig. En man kan inte gråta, punkt. Och homosexualitet är otänkbart. Många rappare använder "bög-ord" som skälls ord, och de få hiphopartister som öppet går ut med sin homosexualitet hånas.
I texterna pratar ofta artisterna om hur orädda de är, om hur de ska mörda och våldta. De poserar i skottsäkra västar och med vapen. Man ger ut budskapet att för tidig död är del av livet. Det är okej att dö ung, det är okej att döda. Jag tror inte att hiphopen är ansvarig på något vis för alla de liv som tas i alla gängkrig i USA, - jag tror mer att musiken är ett uttryck för vad de unga männen (som det oftast är) går igenom. Visste ni att de flesta barn i utsatta bostadsområden i USA vid fem års ålder har sett en skottlossning? Det kan jämföras med att växa upp i land i krig, vilket är en otroligt stor påfrestning för barnen.  Men det hiphopen gör är att glorifiera ett fruktansvärt tragiskt samhällsproblem.

"If you know anything about, me, then you know im a baller,

If I aint hit the first night, I aint gon call her,
Im trying to play, you trying to have my daughter,
But I can't blame her, for what her momma, taught her,
...So cut the games ma, lets go in the back
Matter fact, turn your ass round, back a nigga down,
She gotta be able to cum when I, need her,
Tight ass pants, little wife beater
."
G-Unit - On fire

                                                                         
Om vi sedan ska se till hur kvinnor uppfattas inom hiphopen så är det yttligare en sorlig historia. Inom hiphopen är kvinnor verkligen objektifierade. I varje video översvämmas rapparna av tiotals, tjugotals, trettiotals tjejer som är nästintill nakna. De nedvärderas ofta i texter och i videos. Männen tillåts bara att ha kontakt med kvinnor på det sexuella planet, allt annat är ett tecken på svaghet. En rappare säger i dokumentären som är länkad nedanför att "kvinnor vill ha de så". Han menar på att kvinnorna VILL bli objektifierade som sexobjekt och bli nedvärderade. Ett väldigt konstigt uttalande, kan tyckas. Men när man
Nelly's omtalade vidoe "Tipp drill" där
han bland  annat drar ett kreditkort i
springan på en kvinnas rumpa.
längre fram i dokumentären pratar med kvinnorna så säger de att inte bryr sig om att killarna/musiken objektifierar dom, - vissa av kvinnorna ursäktade det med att "boys will be boys", en annan med att "låtarna handlar inte om mig personligen". Men om någon skrev en låt om hur värdelösa svenskar (svarta, vita, judar, vilken grupp som helst) är, - skulle inte det vara riktat till alla svenskar då? Jag förstår inte logiken i den kvinnans tänkande, alls. Inom hiphopen är kvinnor bara ögongodis, någonting som är till för att ägas och sättas på. Visste ni att 1 av 4 svarta kvinnor blir våldtagna innan de fyllt 20 år? 1 kvinna/45 sekund blir sexuellt ofredad i USA, - 61% av de kvinnorna är under 18 år.
Vid ett stort hiphop-convent som visas i dokumäntären så visas detta väldigt tydligt. Männen tar på kvinnorna, drar i kvinnorna och roppar en massa saker efter dom. De filmar under kjolarna på kvinnorna, - de ligger ner på gatan och filmar uppåt som rena djur. Det ser sjukt ut och jag kan inte riktigt förstå att det här 2000-talet. När de pratar med Polisen om att många av tjejerna på conventet blir trakaserade, så säger polismannen att de vet, men de kan ju inte göra allt. De brydde sig mest om att förhindra våldtäkt och bråk. De hade inte arresterat någon på hela helgen. En kille i dokumentären säger att "kvinnorna får skylla sig själva som kommer till conventet", som om kvinnorna med bara sin närvaro skulle ge tillstånd för vem som helst att ta på hennes kropp. En annan kille på conventet pratar om att det är skillnad på tjejer och tjejer, - han säger att det finns "sisters" och "bitches", och att bitches är de som klär sig på ett utmande sätt och att de tjejerna fick skylla sig själva om de blev taffsade på. Lite samma tänk som i Sveriges domstolar, inte sant?

"We throwin money in the air like we don't give a fuck lookin for a tip drill i need a tip drill
Now mama girl you gotta friend that don't mind joinin in ima tip drill i need a tip drill
Now baby girl bring it ova let me spit my pimp juice i need a tip drill i need a tip drill
I said now come on girl you know what we came here for cause you a tip drill we need a tip drill

You lookin good in them shorts but they look better on the floo' casue you a tip drill
"

Jag har i skolan precis skrivt en rapport om ungdomskriminalitet i USA, och läst väldigt mycket om de utsatta bostadsområden som rappen växte upp ur ifrån. Allt fler barn i USA växer upp i utsatta och fattiga bostadsområden i innerstadsmiljö där gängbråk, våld och öppen skottlossning på gatorna är vanligt. I dessa fattiga bostadsområden är det även vanligare med våld i hemmet i jämförelse med andra bostadsområden. Barnen växer alltså upp utan stabilitet och trygghet, och musiken avspeglar detta. Dock är det fel att glorifiera detta liv, och absolut ska man inte tro att alla rapparna är som de försöker framstå. Många av rapparna i dokumentären pratar om att skådespela, - att vara en artist och en privatperson.
Det som är lite tragikomiskt är dock att 70 % av all hiphop konsumeras av unga vita män, alltså personer som inte alls har någon erfarenhet av detta liv, utan bara ser steriotypiska i texterna och faller in i dess normer.


Det här är inte något som pågår bara inom hiphopen, utan det här är överallt i vårat samhälle. I filmer, på TV, överallt. Dessutom är inte all hiphop sånhär, det fortfarande de som gör politisk hiphop, och tur är det för den uppskattar jag och många med mig. Där artisterna fortfarande använder hiphopen som ett vapen emot samhället, där de påpekar fel och brister. Den politiska hiphopen fördömmer även (oftast) ut kvinnoförtrycket som uppvisas i MTV-hiphopen. Några svenska hiphopare inom den här grenen är bl.a. Svenska Akademien, Looptroop, Kapten Röd & Timbuktu.

"I need a riot girl, not a violent girl
but one that knows how to defend herself when they try to quiet her
In this manmade era of gangrapes and terror
Where most men can't face the mirror
She overcome cus she positive
She live in love and she love to live
She love to give and love to take
She don't compete cus she above the fake
She don't deal with no silly silicone

Even when I'm not with her I don't really feel alone"
Looptroop - BanditQueen

"Du och jag tittar nog i olika speglar för jag kan inte se vad du menar
Annars måste dina speglar va skeva för smala ting verkar bli breda
Å men jag vet det är inte konstigt att man tvekar
Ingen kan fly när idealen bara ekar
Kraven finns där vart man än vänder
Att du inte duger är signalerna dom sänder
Modetidningarna bara sprider trender
Som inte passar människan så folk mår sämre
Ändå undrar alla vad det är som händer
När vissa väljer svälten

Men du är inte trasig, behöver inte fixas"
Kapten Röd - Trasig


Dokumentären som jag pratar om inlägget kan ni se här

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar