I'm so beautiful, - there is no point in wastin it!

För ett par dagar sedan pubilcerade aftonbladet en artikel om en mamma i USA som sprutar in Botox i sitt barns ansikte för att hon har "fula skrattrynkor och djupgående linjer", och vaxar hennes ben. Mamman säger också att hon kommer börja vaxa flickans underliv så fort det börjar växa hår där. Det finns en längre artikel att läsa här, där tonvikten ligger i att mamma utreds för barnmisshandel.
I slutet på klippen som finns med i artikeln så säger den lilla flickan att hon vill vara "vacker, fin, ja - alla de bra orden". Flickans ord tycker jag slår hårt emot vår mänsklighet. Vi lär små barn att hon, för att kunna uppfatta sig som något bra, måste genomlida smärtfulla ingrepp som förändrar henne till det bättre.

Några av flickorna från Baby Beauty Queens U

För ett år sedan lades Baby Beauty Queens UK ut på youtube.se. Jag såg den och det grävade sår i mitt hjärta.
Små flickor, runt 8-10 år, värderar hela sitt väsen utefter hur deras utseende bli bemötta. En liten flicka i början på dokumentären säger just de ord som jag använder som rubrik till detta inlägg för att förklara varför hon är med i tävlingarna. Barnen lärs upp att tro att deras utseende är en gåva som kan värderas och belönas. Man lär barnen att det enda som är värt någonting är hur andra människor uppfattar deras yttre. Det är viktigt att man är någon som andra lägger märke till, att man är berömd och framgångsrik.

Brun utan sol, tonvis med smink, timtals av övningar. Barnen drillas in i värld där barn verkligen inte hör hemma och de orkar ibland inte med. Ett av barnen, Madison, har en måltavla som hennes mamma ber henne att tänka på varje gång hon saknar motivation. Mamman är verkligen pådrivande även när Madison inte alls vill. På måltavlan står det att hon vill bli en berömd modell med massor av pengar, en lyxvilla med pool och ha en liten Chihuahua. Den lilla flickan säger också att hon vill göra någonting med sitt liv, inte bara sitta hemma. Underbart, - en flicka med driv. Men som tyvärr drivs åt helt fel håll.

En annan av flickorna i dokumäntären, Tyla, är 9 år, har kontaktlinser som hon tycker är väldigt smärtsamma för att hon absolut inte får ha glasögon för sin mamma, har fakehår och plastikopererandes när hon var 7. Vart är våran värld på väg egentligen? Hur kan vi acceptera att ett litet barn på 7 små år får plastikoperera sig? Hur kan Tylas mamma få ha vårdnaden om barn, när hon utsätter henne för upprepande händelser som missgynnar barnet? Tylas mamma säger de konstigaste sakerna i dokumäntären, - bland annat berättar hon om hur ledsen hon var när Tylar föddes, - för hon tyckte att Tylar var så ful. Mamman beklagar också väldigt mycket om hur fula öron lilla Tylor hade, - och det var även detta som hon opererade. Mamman uttalar sig också om att barnens framgångar är hennes egna framgångar.

Uppenbarligen har mammorn till de här barnen problem. Men det som oroar mig mest är att detta beteende inte blir ifrågasatt, det blir inte stoppat. Fler och fler länder i världen anordnar skönhetstävlingar för barn. 

Barn, - eller avbilder av vuxna?

 Fler och fler barn växer upp i tron om att deras personligheter och egenskaper inte spelar någon som helst roll, så länge som du är vacker. Så länge som du är "alla de fina orden".

Att lära barn att de bara uppskattas och värderas efter deras utseende är en stor psykologisk misshandel som kommer leda till väldigt olyckliga individer. De kommer växa upp till att tro att utseendet är det enda de har att bidra med. Deras tankar, idéer och personligheter får inte användas, så länge de inte har någonting med tävlingarna att göra. Och nästan viktigast av allt, - barnen får aldrig chans att vara just det dom är, barn.